Jag känner på mig att det här inlägget kommer bli väldigt långt...
Jag har en storebror på 19 år och en lillasyster på 14 år. Så jag är alltså mittenbarnet. Som jag har nämnt tidigare umgicks jag mest med min storebror, hans kompisar och barnen på gatan då jag var liten. Vi kanske inte var världens bästa vänner men vi umgicks ändå. Jag var ju överlycklig över att få spela tv-spel och landhockey osv med brorsan. Dock fick jag ta en hel del stryk, men det gjorde mig ingenting. Jag kanske ska tala om vad han heter också. Han heter Mattias, men kallas alltid Matte. Det var iallafall jag och Matte som var mot lillasyrran Sandra. Vi retade henne ofta och vi var alltid på samma sida. Haha, den lilla stackaren! Ju äldre vi blev dessto mer växte vi ifrån varandra. Han hade sina kompisar och jag mina. I början av September det här året flyttade Matte tillsammans med några kompisar och flickvän till Oslo för att skaffa jobb där. Det är rätt tungt för jag saknar honom ibland, men han kommer hem till jul för att fira med oss :) I Oktober var vi och hälsade på honom i Oslo så det var ju inte så länge sedan vi sågs. Men det känns ändå som om det var jätte länge sedan.

Min storebror kan vara rätt fin ibland, titta bara vad han hade kommenterat på denna bild. Dock skyllde han på ironi då jag tackade så mycket för kommentaren. Men jag vet att han menade vartenda ord ;)


Nu till min lillasyster
Som jag nämnde här ovan var Sandra rätt mobbad av mig och Matte då vi var små. Jag kom även ihåg att hon såg upp hemskt mycket för mig. Då jag och grannen startade en loppis mitt ute på gatan skulle hon göra precis samma sak. Nu när jag tänker tillbaka var hon rätt gullig, men då var hon mest bara irriterande och jobbig. Efter att mamma och pappa skilde sig för ca.7 år sedan fick vi bättre kontakt. Jag tror att det berodde på att vi var tvungna att dela rum. Hon började även kunna ha mina kläder och hon blev mognare och mer som mig. På det viset tror jag att vi har kommit närmare varandra. Nu kan vi prata om det mesta med varandra. Hon är verkligen fin min syster, men himla dryg då hon ständigt är i min garderob och rotar efter kläder...

Jag älskar mina syskon himla mycket även om jag inte alls säger det speciellt ofta, typ aldrig. Men jag hoppas att de vet det ändå. Och jag hoppas även att de vet att jag ställer upp för dem, hela tiden. ♥

Lillasyster Sandra till vänster och jag till höger på Mattes student i år. Jag ser väldigt orange hårig ut, men det var jag faktiskt inte... Jag tror att det är min systers rätt ljusa hår som gör att mitt ser för jävligt ut.

Storebrorsan Matte till vänster då han tog studenten.